En sång för min dotter

En sång för min dotter har allt annat än action men den greppade ändå tag i mig och höll mig fokuserad trots att jag hade telefonen bredvid. 

Fin. Vemodig. Sann. 

Imponerande översättning av titeln också.

Ludwig - pusseldetektiven

 Vilken quaint serie. Rekommenderas. 

The Letdown

En helt fantastisk australiensisk serie om en nybliven mamma som brottas med moderskapet och den nya vardagen. Vi får följa henne när hon går med i en föräldrargrupp och hittar folk att hänga med och får se hur de stöttar varandra i den nya tillvaron. Hur de för det mesta stöttar varandra...  ty att lägga upp grovt filtrade bilder på de gram samt säga att ens unge minsann sover hela nätter och kunde gå efter en vecka är inte så hjälpsamt men (sorry för spoiler) som tur är upptäcker Audrey att den mammans liv iinte var så rosaskimrande ändå. 

Hög igenkänninsfaktor för min del av förklarliga skäl och den här serien hjälpte mig att tänka att jag ibland är bra nog ändå. Fem hävdande av en kvinnas rätt till att amma offentligt av fem. 

Painkiller

Det blir inte så många böcker lästa för stunden men däremot har jag börjat hetstitta på serier som aldrig förr. 

Först ut var Painkiller som handlar om opiodkrisen i Amerika. Intressant och klart sevärd. Jag kände ju igen Matthew Broderick men kunde inte minnas var jag hade sett tanten som spelar Edie Flowers förrän jag kollade upp det. Crazy Eyes! Hon är Crazy Eyes I oitnb. 

Fyra borttaganden av Sacklers namn från diverse konstsamlingar av fem.

Folk med ångest

 Såg serien baserad på boken med samma namn som jag läste för nästan precis ett år sedan. Lite fin, sådär och stundtals rolig. 

Föredömligt

Kollar på den statliga televisionens serie "I skuggan av El Chapo". Är mest imponerad av svt-snubbens spanska. Han formulerar sig med god precision, varierat, nyanserat, tydligt och välstrukturerat. I interaktion i olika sammanhang, även formella och komplexa, uttrycker sig han sig tydligt, ledigt och med effektiv anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder han strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt. 

 ... Och inte genom tolk på knagglig engelska.

Adopt a Highway

Ethan Hawk spelar en man i fyrtioårsåldern som nyss har kommit ut ur fängelset efter att ha tillbringat större delen av sitt vuxna liv där, tjugoett år för innehav av 30 g jazztobak pga Kaliforniens three strikes-system. 

Han försöker börja om, mån om att sköta sitt jobb på ett hamburgarhak exemplariskt. "Får jag gå ett ärende på min rast?" Blir fotad av snubben på internetkaféet när denne hör att han inte vet hur man söker på nätet eller mejlar, som ju alla gör nuförtiden. ... Och en kväll hittar han en bebbe i en container. 

Fin. Lite vemodig.  Fyra frimärkssamlingar av fem.

Luca

My name is Luca - I live on the ocean floor 

Typ.

Filmen handlar om Luca, ett så kallat sjömonster som lever i Medelhavet tillsammans med sin familj. Att simma upp till ytan är förbjudet, så det blir ju såklart Luca intresserad av. Och när han tar sig ovanför ytan förvandlas han till en människa. Santa mozzarella! Men så fort han kommer i kontakt med vatten blir han ett sjömonster igen. Santo pecorino! Uppe på land träffar han Alberto, av samma sort och tillsammans ger de sig ut på diverse äventyr i staden Portorosso som att anmäla sig till en cykla-simma-äta pasta-tävling och försöka vinna över stadens mobbare. 

En fin och färgglad film med några italienska utrop här och där som handlar om mer än sjömonster. 

Fyra vespor av fem. 

Druk

En Oscarsvinnande dansk film med Mæss (det uttalas så! D:et liksom käkas upp. Danska är till svenska vad andalusiska är till spanska) Mikkelsen som gymnasielärare? Jag var ju tvungen att se Druk (En runda till). Först en (till) lektion i danska - språk och kultur: 

druk

SUBSTANTIV

superi, fylleri

gå på druk dagl. röja

... och så över till filmen. Den handlar om ett gäng medelålders män; vänner och kollegor på en skola som har fastnat i en grå, tråkig rutin. Livet behöver liksom en nytändning. Under en födelsedagsmiddag för en av dem börjar de prata om en (misstolkad) teori från en norsk psykiater som går ut på att människor är födda med 0,5 promille alkohol för lite och om man håller sig på den nivån konstant kommer man prestera bättre. Gänget bestämmer sig för att prova att ta sig igenom livet lite sådär lagom tipsy fram till klockan åtta på vardagar och inte på helger. Experimentet börjar bra, plötsligt är det mycket lättare att undervisa om andra världskriget, få ungar till att sjunga i stämmor eller coacha dem i fotboll. Inspirationen är tillbaka och eleverna blir plötsligt mer intresserade. Allt är frid och fröjd, tills det inte är det längre. 

En väl sevärd om än lite för lång och möjligtvis lite förutsägbar film som får fyra fall av fællesang av Det er et yndigt land av fem. 

Julieta

Klart sevärd. Almodóvar är ju ändå Almodóvar. 

Somebody feed Phil

 Efter att ha plöjt igenom The Offices nio säsonger var jag redo för något nytt. ... och vad finns det att inte  gilla med en sitcom-skribent som åker till olika städer och provar diverse lokala specialiteter? Möjligtvis hans skumma ansiktsuttryck. 

The Office

"But I just don’t know how that would fly now."

Steve Carell , om The Office 

... a.k.a min senaste serie att hetstitta på. Har hunnit till fjärde säsongen nu. Andy är well irriterande, det är så synd om Toby och jag har en woman crush på Karen. Jag tror inte att man ska analysera personerna för mycket. Man måste nog ta det för vad det är. 

Green Book

Green Book från 2018 är en film om en oväntad vänskap; typ som i "En oväntad vänskap", som handlar om två personer på väg, typ som i "På väg med miss Daisy"

New York, 1962. Nattklubbsvakten Tony Lip behöver ett nytt jobb pga hans arbetsplats "Copa" fick en "Stängt för ombyggnad"-skylt på sig efter ett bråk om en maffiasnubbes hatt. Han hittar lite kreativa sätt att försörja sin familj på, men inser snart att han inte kan slå vad om att han orkar äta fler korvar än Fat Paulie varje dag, så efter ett tips går han på intervju hos Dr Don Shirley. Nej, ingen sån doktor. Han är en intellektuell, men väl snobbig konsertpianist som ska ut på turné i den djupa södern och för detta behöver han en chaufför/allt-i-allo. En liten nackdel i sammanhanget är att Dr Shirley råkade födas svart, så efter att Tony Lip med tillåtelse från sin fru (han skulle ju ändå vara borta i två månader) tackat ja till giget utrustas han med The Negro Motorist Green Book, en guidebok för att som svart på den tiden ha en så smärtfri semester nere i södern som möjligt. 

... och så beger de sig ut på ett för båda, fast på olika sätt, ögonöppnande äventyr. Den ena lär sig vem Aretha Franklin är samt att uppskatta friterad kyckling, den andra lär sig att skriva brev och att uttala "Betty bought a bit of butter" lite bättre. Bland annat. 

En möjsig feelgoodfilm som får fyra turkosa Cadillac DeVille av fem. 

Mirakel

 Ah, förresten, jag tycker att årets julkalender är mer än helt okej. Jag följer den med spänning varje dag. 

Sweet Magnolias

Guså möjs. Eftersom jag är #blessed osv och fick möjlighet att jobba hemifrån under höstlovet har jag upptäckt den här serien, efter tips från kollega. Rekommenderas om man vill ha något som inte kräver hög tankeverksamhet och som kan vara på i bakgrunden om man typ sitter och bedömer tal som en klass kanske har gjort. Eller något. 

 

Street Food: Latin America

Jag har hittat en underbar serie på en strömmande mediatjänst som handlar om det latinamerikanska gatuköket. Hittills har jag sett de tre första avsnitten av serien, från Buenos Aires, Salvador och Oaxaca och blivit inspirerad att laga tortilla [tor'tiʃa] de papa rellena, moqueca och tetelas. Varje avsnitt hittills har handlat om en stark och självständig tant som har tagit sig igenom svårigheter i livet, funnit en passion i matlagning och utvecklat ett speciellt signum, sea en egenutvecklad chilisås, en kokosdoftande fiskgryta eller en spansk potatisomelett fylld med ost och skinka. Serien rekommenderas för inspiration till matlagning samt för att få ta del av intressanta levnadshistorier.

Benvenuto, maggio!

Sì, alltså, jag är i princip flytande på italienska nu. Jag jobbar mig sakta men säkert igenom de olika ämnesområdena på appen för språkinlärning som jag använder mig av, antecknar flitigt det jag lär mig i ett skrivhäfte samt tittar på allt italienskspråkigt jag kommer över på den strömmande media-tjänsten jag har tillgång till. Nu senast en serie vars originaltitel är Summertime och som har fått titeln Tre meter över himlen på svenska eftersom den är baserad på boken Tre metri sopra il cielo. Fint foto och för min språkinlärning bra soundtrack. Rekommenderas. 

Sábado santo

Idag har jag ätit många olika sorters sill och för många bitar av en påsktårta.
Och så har jag hittat något nytt att kolla på, en isländsk kriminalserie som heter Valhallamorden. Vilket konstigt språk det där är... Det är något halvt obegripligt, något som låter som svenska och sen något halvt obegripligt igen: Eyjafjallajökull, hann er sextán ára, lögreglan skoðunarmaður. Men jæja, den är bra i alla fall.

Martes santo

Första dagen på lovet, som på grund av rådande omständigheter förläggs hemma istället för någonstans i de södra delarna av den här kontinenten, vilket har varit fallet de senaste åren.
Oh well.
Nu har jag ett förhållandevis rent kök i alla fall. Deklarationen är inskickad och restskatten är betald. Inte bitter alls. Och så har vi börjat titta på en viss serie om vilda djur som finns på en strömmande media-tjänst, på inrådan av en kollega. Hittills har den framkallat relativt många wtf-utrop från min sida. Serien då, inte kollegan.

Guilty pleasure

Den senaste tiden har jag börjat titta på en ungdomsserie från den statliga televisionen. Den innehåller lite hockey och tränaren hostar upp så många floskler så det finns inte, men något får mig ändå att fortsätta titta på den.