Alla underbara misstag av Marian Keyes

Åh boy! En ny Marian Keyes! Jag hade reserverat den för ett tag sedan på bibblan när jag hörde att den skulle komma ut, glömt av det och blev lyckligt överraskad när jag fick ett meddelande om att boken fanns att hämta. 

Det verkar som att författarens senaste projekt är att göra uppföljare till böckerna om systrarna Walsh, som förresten ska bli en tv-serie, och den här gången är det Annas tur. Den första boken om henne Är det någon där? från 2006 handlar om hur hon kommer över makens bortgång i alltför unga år och hennes liv i New York. 

Och nu, arton år senare, har hon tröttnat på livet i det stora äpplet och jobbet i skönhetsbranschen så hon bestämmer sig för att åka tillbaka till Irland där hon hamnar i en liten stad på västkusten. Där får hon i uppdrag att vända de till turister negativt inställda lokalbefolkningen och hjälpa till med starten av en resort. Såklart kommer en snubbe in i bilden och såklart är det någon från förr, precis som i boken om Walsh-systern Rachels uppföljare. 

Life

Sidney och Marian Keyes nya.

Imorgon och imorgon och imorgon av Gabrielle Zevin

En historia om kärlek och datorspel, kan man säga, som sträcker sig över flera år. 

Första gången Sadie och Sam träffas är i slutet av åttiotalet på ett barnsjukhus i Los Angeles där de turas om att spela Super Mario i uppehållsrummet. Flera år senare möts de av en slump på andra sidan landet när de pluggar på Harvard respektive MIT och bestämmer sig för att skapa ett spel ihop. ... Och på den vägen är det. 

Jag tyckte att den var helt fantastisk. Fem Emily Dickinson-inspirerade spel av fem. 

The Story of English in 100 Words av David Crystal

Rekommenderas om du är intresserad av lingvistik och etymologi. Författaren presenterar 100 ord som har kommit in i engelskan under olika århundraden och alla är barn av sin tid, från ordet roe på 600-talet till 2000-talets twittersphere. Intressant och lärorikt. Fem låneord från franskan av fem. 

Rosieeffekten av Graeme Simsion

Rosieeffekten är den andra delen i böckerna om Don Tillman av Graeme Simsion och handlingen har nu förflyttats till Det stora äpplet där Don är gästprofessor vid Columbia och hans numera fru Rosie ska skriva sin doktorsavhandling vid samma universitet. Dons liv består fortfarande till stor del av fast inrutade rutiner fast lite annorlunda nuförtiden då hans bekantskapskrets har utöktats något och han har funnit en del nya intressen som exempelvis grabbhäng med öldrickande och basebolltittande. 

Boken börjar med att Rosie har dukat upp med två glas med apelsinjuice till middagen, vilket inte ingår i fredagsplanerna ty det brukar vara en bra dag för att inta alkohol. Även om hans tidigare "standardiserade måltidsschema" har övergetts och ersatts av något så främmande som spontanitet så vill Don ändå uppleva alkoholens effekter på en fredag. Drinken han blandar med apelsinjuice mottas dock inte så väl av Rosie och bokens omslag kan nog hinta lite om varför. Dons liv ska alltså än en gång vändas upp och ner och ett nytt projekt kommer behöva påbörjas. Hur ska detta gå...? 

Jag tyckte att även den här boken var helt fantastisk och jag gillar hur Dons karaktär utvecklas. Jag tror inte att man ska analysera boken djupare utan ta den för vad den är; en feelgood-historia om en kanske annorlunda men älskvärd professor i en ny roll. Fem Gregory Peck-citat av fem. 

Där fåglarna slutat sjunga av Jenny Quintana

Där fåglarna slutat sjunga är den brittiska läraren - turned författaren Jenny Quintanas debutroman, som heter The Missing Girl i originalversionen. Huvudpersonen är Anna Flores som kommer tillbaka till byn på den engelska landsbygden där hon växte upp för att begrava sin mor. Väl där inser hon även att hon behöver handskas med sitt förflutna och försöka ta reda på vad som egentligen hände med hennes storasyster Gabriella som försvann när hon var femton år gammal. Om det inte är för sent... 

Jag tyckte inte att den här boken var så bra; det känns som att historien är full av hål och den var seg att läsa pga många miljöbeskrivningar, som i och för sig kan vara trevligt men vet inte om det passar så väl när man vill ha ett mysterium löst. Jag fortsatte dock att läsa boken eftersom jag ville veta vad som hade hänt Gabriella, så några förtjänster måste den ju ha haft. Två koppar te av fem. 

Projekt Rosie av Graeme Simsion

Katten och jag, men mest jag, har läst Projekt Rosie av den nyazeländsk-australiensiska författaren Graeme Simsion som verkar vara något så ovanligt som en man som författar chicklit. Boken handlar om Don Tillman, professor i genetik som har en del autistiska drag och som har ett recept för att vardagen ska flyta på så smidigt som vanligt med ett schema för måltider osv. och det är svårt för honom att rucka på rutiner. 

När det nu blir dags för honom att hitta en fru börjar Projekt Fru i form av en enkät som hans tilltänkta kandidater får fylla i, allt för att inte behöva spendera tid på någon rent olämplig partner i onödan. Jag menar, tänk om någon visar sig ha bristande kunskaper i matematik. Då är det lika bra att de får uppge det i början. Hallå liksom. Men... dam, dam, dam som man kan anta presenteras Don för en kvinna som knappt besitter någon av de egenskaperna han eftersöker (Rosie, därav bokens titel). Hur ska detta sluta...? 

Jag tyckte att det här var en helt fantastisk bok. Don är en älskvärd karaktär och det finns en stor portion av humor i boken. Fem dna-test av fem. 

Själsfränden av Sofie Sarenbrant

Av bara farten läste jag en till bok i serien om Emma Sköld. Det kanske inte är så smart att inte läsa böckerna i ordning, dock, eftersom det brukar refereras till föregående verk i böckerna men nåväl... Helt ok den här också. Fyra karismatiska ledare av fem. 
 

Min historia av Michelle Obama

Jag tyckte om att läsa den här självbiografin av USA:s tidigare första dam om hur hon växte upp i Chicagos södra delar och gick i en skola som blev allt mindre heterogen men sedan bussades till en som gav henne större möjligheter, om studierna vid Princeton, om när den där praktikanten från Hawaii som läste en massa böcker började på juristfirman hon jobbade på och som hon sedan gick med på att däjta... Vidare handlar det om hur hon blev politikerhustru och fick åka ut och kampanja. Ja, alltså de gifte ju sig och den där mannen hon träffade gav sig in i politikens värld. Och rätt som det var fick de flytta in i ett stort vitt hus i landets huvudstad. Sedan skriver hon om hur de gjorde stället till sitt med lite mer moderna och representativa inredningsdetaljer samt en grönsaksodling... Om hur det var att uppfostra två så småningom tonårsdöttrar där... Och vidare också om oron för vad de lämnade över huset till när ämbetsperioden var slut. Välskriven och intressant. Fem utflykter med Air Force One av fem. 

Parasiten av Sofie Sarenbrant

Det hör ju till att läsa deckare på sommaren. Sarenbrants senaste var kanske lite förutsägbar men ändå läsvärd. Och snabbläst, som ju också hör till sommaren. Fyra tredje gradens brännskador av fem. 

 

Små stora saker av Jodi Picoult

Jag ömsom läste och ömsom lyssnade på boken Små stora saker av Jodi Picoult som handlar om neonatalsköterskan Ruth och hur hon får höra att hon inte ska ta hand om en nyfödd unge pga dennes föräldrar med ohälsosamma åsikter och en zwastika tatuerad på hjässan har lämnat önskemål om att inga afroamerikanska sköterskor ska ta hand om lille Davis. (Dafuq?) Sen uppstår komplikationer och ungen slutar andas när Ruth är den enda sköterskan på avdelningen och hon får skulden för hans död. Föräldrarna bestämmer sig såklart för att dra Ruth inför rätta och hon får då hjälp av en försvarsadvokat som inte vill ta upp rasfrågan till en början. 

Läsvärd bok som jag kan tänka mig att använda i undervisningen. Fyra Martin Luther King-citat av fem. 

The Devil Wears Prada och Everyone Worth Knowing av Lauren Weisberger

Jag tog mig an den här tegelstenen bestående av två böcker i en till pangpriset av fem pund. Jag fann den i min bokhylla; införskaffad för länge sedan men inte läst. Det var nog klokt ändå. Att inte läsa, alltså. 

Djävulen bär Prada: Det handlar om en ung kvinna som börjar jobba som assistent åt en ytterst krävande chef på en modetidning och får stå ut med en hel del trams som hon antagligen borde ha gått till HR med samtidigt som hennes relationer får lida, innan hon till slut får nog och säger upp sig. Kanske om jag hade läst den när den kom ut hade jag uppskattat den men nu... nej. 

Alla var där: Även den här gången är huvudpersonen en ung kvinna fast i den här boken jobbar hon som festfixare. Det här var ju såna it-yrken i början av tvåtusentalet, när det begav sig. Det börjar gå rykten om att hon är ihop med någon slags brittisk playboy, vilket ger företaget hon jobbar för publicitet så hon finner sig i detta och spelar med. I början av boken kändes det som att den här boken hade potential att  vara bättre än föregående titel men det höll inte så länge och jag tyckte tyvärr att den var sämre. Jag tyckte dessutom synd om hennes vovve som hon lämnade ensam under långa stunder i en lägenhet på Manhattan. 

Liknande tema kan märkas i båda böckerna i att en tant till slut får nog och säger till men det är bara det att det är ahalldeles för mycket text av låg kvalitet innan tanten kommer till den punkten. 

Tabita av Ingen Mondrup

 Den här boken handlar om ett danskt par som bor på Grönland under en tid och när de inte kan få egna barn bestämmer de sig för att "adoptera" två barn och ta med sig dem tillbaka till Danmark. 

Den var bara... Skum. Obehaglig, liksom om en mörk del av vårt grannlands historia.

Gone Girl av Gillian Flynn

En intressant så kallad psykologisk thriller. En bit in i boken insåg jag att jag nog hade sett filmen. 

Gällande boken hängde jag mest upp mig på en del brister i översättningen. Vem tror att "grilled cheese" är "grillad ost"? Och hur kan det vara rimligt att översätta "buns" till bullar när korv har nämnts i samma mening?? 

 

Kokain: Drogen som erövrade världen av Tom Feiling

Ett icke skönlitterärt verk, för en gångs skull, som skildrar kokain ur många olika synvinklar; odlare i Colombia, politiker som för krig mot droger och beroende i sämre belevrade områden i Amerika. Läsvärd. 

Idéernas grotta av José Carlos Somoza

Den här boken har stått i mina bokhyllor (ja alltså, jag har ju hunnit med att bo på olika ställen under den tiden) i uppskattningsvis tio år men det har aldrig blivit av att jag har läst den. Förrän nu dåra, när jag släpade hem ett gäng nya pocketböcker och insåg att jag kanske borde läsa det jag har i min samling innan jag ger mig på dem. Så, nåväl, jag läste boken, och det kunde jag ju gott ha gjort tidigare. 

Boken utspelar sig i Aten på Platons tid och handlar om hur uttydaren av gåtor Herakles Pontor får i uppdrag att ta reda på vem som har begått ett hemskt mord med hjälp av ett manuskript nedtecknat på papyrus. Detta skrivs sedan av i modern tid av en person som dör och Översättaren får i uppdrag att översätta manuskriptet vilket verkar vara fullt av symbolik och som ibland verkar vända sig till... honom. Dam, dam, dam. 

Det kanske tog mig lite tid att ta mig an den här boken för att den vid första anblick inte tycktes vara min typ av bok men den visade sig vara spännande och intressant. Vet inte riktigt om den bör klassas som deckare, dock. Ett plus för någon är intresserad av översättning är att fotnötterna som avslutas ö. a. i utgör en stor del av bokens handling i det här verket. Fyra utrop av "Vid Zeus" av fem. 

Åsnesommar av Andrea Abreu

Kroppsvätskor, coming of age och livet på Teneriffa. Snabbläst bok. Fyra skålar mojo av fem. 

 

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Kanske, som omslaget säger, lite lik Angela's Ashes. Alkoholism och eländes elände i 80- och 90-talens Glasgow. Tre burkar stout av fem. 

Torsdagsmordklubben av Richard Osman

Så quaint. Jag håller på att läsa tredje delen ur Richard Osmans triologi om torsdagsmordklubben, några harrliga historier om ettt gäng veteraner som löser mord i seniorbyn de bor i. Det kan vara aningen förvirrande med så många karaktärer och jag var djupt besviken över den svenska översättaren som tror att Marian Keyes heter "Keynes" i efternamn men annars kan jag bara rekommendera dessa deckare. 

¡Caramba! säger dom aldrig av Herman Lindqvist

... är en samling kåserier om författarens iakttagelser som utrikeskorrespondent. I den här samlingen är Spanien i fokus, men andra halvan av boken har även inslag av författarens tid på andra ställen. När jag fann det här guldkornet på en bokbytarhylla och såg titeln blev jag mest intresserad av att läsa om Spanien, men bue, det var intressant att läsa lite om andra kulturer också. 

Med underfundig humor och imponerande träffsäkerhet skriver Lindqvist om (framför allt) spanjorers och svenskars egenheter. Boken skrevs 1990 så vissa saker kanske inte är lika extrema längre; jag tror inte att det är så vanligt att se någon som kör en tankbil på Barajas med en cigg dinglande ur munnen (även om rökförbudet fortfarande inte respekteras helt hundra) och spanska män har säkerligen blivit bättre på att hjälpa till med hushållssysslorna men mycket av det som omnämns känns fortfarande igen, som till exempel svenskar som åker på chartersemester för dricka svenskt bryggkaffe, läsa svenska kvällstidningar och låta ungarna bli underhållna av svenska lekledare. 

Fyra matadorer av fem. 

Jag är dock besviken på bristen på korrekturläsning eller eventuellt konsulterande av ordbok. När Lindqvist skriver om det fula ordet "cono" i kåseriet som även har gett boken dess titel tänkte jag att bokstaven ñ kanske inte fanns på hans skrivmaskin, tills jag läste orden mañana och señor. Att skriva hacerce el sueco och buracho är även det lite slappt. Rätt ska vara rätt.