Om att skjuta upp saker och tv nuförtiden

Jag trodde ju att det här med att skjuta upp saker skulle upphöra när jag hade blivit färdig med studierna och blivit en yrkesverksam tant. Icke då.
Nu är det meningen att jag ska njuta av ett relativt välförtjänt sportlov under en vecka (minus två dagar under vilka jag har blivit kallad till att jobba på lovskolan). Och, inför detta lov har jag bett nästan alla klasser jag har att göra någon slags skrivuppgift, nu när jag har tid att läsa och ge otroligt formativ återkoppling. Nu när jag kommer vara produktiv som aldrig förr.

Så, nu undrar förstås mina två läsare hur det går med detta. Well, idag har jag gjort det som många säker att de hellre gör än pluggar, nämligen... äh, rensat avloppet. Jag vill bara passa på att skryta lite och säga att jag gjorde det helt själv, utan att ringa efter la mamma och utan att skrika eller kasta upp på grund av vad jag såg.

Ja, alltså ibland så tittar jag på gammal hederlig tv, trots tillgång till diverse olika tjänster för strömmande media där jag kan välja vad jag vill se och när jag vill se det. Det är inte som förr, när jag inte hade så många val utan fick rätta mig efter vad som visades. Nuförtiden behöver jag inte längre ringa in i tv-guiden (köpt som bilaga till någon kvällstidning) vad jag ska titta på och ställa in alarm så att jag inte missar veckans avsnitt av exempelvis På spåret (best thing ever), ty i så fall måste jag komma ihåg att se reprisen vid någon obekväm tid på söndagen. Men, ibland tittar jag som sagt på gammal hederlig tv och klagar över det som visas. Fast att det finns många fler kanaler numera är ju i princip alla program samma. De handlar om att personer som är mer eller mindre kända käkar mat tillsammans och pratar om sina liv, alternativt har ett tv-team filmat dem i deras "vardag". För en tid sedan såg jag ett avsnitt ur ett program av den senare typen, där en hemifrånflyttad dotter skulle utföra ovan nämnda hushållssyssla, fast med allt som jag inte gjorde, då.

Ja, så jag blev lite förundrad, för jag trodde att det var vad som skulle hända. Om det ska kallas "reality-tv" så måste det ju skildra verkligheten.