18 december 2015

Vett och etikett i språket

Tänka sig, att en bok i kategorin no ficción kunde vara så intressant. Och dessutom känner jag mig så klok efter att ha läst den. Det är ungefär som de gångerna jag har plockat upp Illustrerad vetenskap istället för Hänt Extra i väntrum. De senaste dagarna har jag blivit underhållen av boken Vett och etikett i språket, som jag har sett som en liten sammanfattning av vad jag har lärt mig under terminen som har gått.
Bokens författare Lars Melin tar upp en rad intressanta saker om språket: Vad är det som gör att något är rätt, fel, fint, fult i språket? Varför retar sig människor på när folk skriver eller säger fel? Vad händer egentligen med språket när det utvecklas? Blir det bara sämre och sämre? Kommer svenskan att dö ut nu när ungarna bara slänger sig med en massa engelska ord typ helt random? Och kan vi inte sätta oss ner och prata om hur vi upplever problematiken kring modeord? Jäpp, en massa spännande saker. Boken har titeln "vett och etikett" för att hur man pratar och skriver är till stor del besläktat med hur man uppför sig. Så om man säger "jag såg han" istället för "jag såg honom" är det ungefär som om man låter adventsljusstakarna stå framme till midsommar. Det funkar, du kanske tycker att det är helt okej och ser inget fel med det. Men vissa andra kanske ser ner på det. Så i den här boken får du veta vad du ska tänka på för att skriva så att folk förstår, och inte retar sig på det.

Jag gillar Melins förklaring att "grammatik är ett fint ord för 'så säger alla'." För kidsen i skolan brukar ju ha ganska så intressanta uppfattningar om vad grammatik egentligen är och det kan vara ungefär "jag tror det är typ dåtid och sånt" eller så förknippar de det med exempelvis lektionerna i tyska på torsdagarna när de böjer verb för glatta livet. Och andra har säkert sina egna förklaringar till vad grammatik är. Jag för min del tycker jämförelsen mellan att använda språket och att bygga möbler som kommer från ett varuhus som brukar vara utformat som en labyrint skjuter pucken i krysset. Orden är de olika delarna som man använder sig av och grammatiken är manualen, som berättar hur orden kan sättas ihop till meningar som betyder något, och som förstås av andra. Och deras hotline som man kan ringa till om man är osäker på hur man ska få ihop sin Billy kan säkert jämföras med Språkrådets språklåda. Fast, nu har det kommit till min kännedom att det finns en rörelse på internetet som handlar om hur man kan göra möblerna till sina egna på olika sätt. Så, om man kan göra om en vägghylla till en tv-möbel så kan man nog göra lite vad man vill med språket. Och om tillräckligt många gör det... Så kommer det bli okej. För det här med språk är "ett typiskt mänskligt beteende, lika oförutsägbart och okontrollerbart som människan själv". Och det är nog det som gör det så intressant.

Inga kommentarer: