06 september 2015

Kärlek i kolerans tid

Så läste jag ett till av García Márquez mästerverk. Den här gången plockade jag upp "Kärlek i kolerans tid" från 1985, som var den första boken han gav ut efter att han hade varit i Stockholm och skakat tass med kungen. ... Och även det här verket läste jag på svenska istället för dess originalspråk, som jag ju säger mig behärska. Nåväl, att läsa böckerna på spanska får bli mitt nästa projekt.

"Kärlek i kolerans tid" utspelar sig i en påhittad karibisk hamnstad i Colombia, runt tiden för det förra sekelskiftet. Huvudpersonerna är Florentino Ariza och Fermina Daza, som träffas för första gången när de båda är unga. Florentino blir kär i Fermina och börjar skriva jähättelånga brev till henne, men hennes far tycker inte att han är fin nog för henne så han tar med Fermina på en lång resa för att hon ska glömma gubben. De två fortsätter dock att kommunicera med varandra med lite hjälp från kusin Hildebranda (vilket namn!) medan Fermina är borta. När hon kommer tillbaka från sitt lilla äventyr har hon blivit jättemogen och är inte alls intresserad av Florentino längre. Så hon nobbar den stackars killen och gifter sig istället med en stilig läkare som heter Dr. Juvenal Urbino och som försöker bekämpa koleraepidemin som härjar i trakterna. Florentino blir såklart jätteledsen och glömmer inte Fermina under de kommande femtioett åren, nio månaderna och fyra dagarna, även om han verkar ha ganska kul med en massa olika damer i hemlighet. Under den här tiden verkar Fermina leva lyckligt ihop med doktorn, får två barn, åker till Europa och köper en massa saker, ty hon har uppnått en viss social ställning. Sedan, när doktor Urbino dör efter att ha försökt klättra upp i ett träd för att fånga en papegoja... slår Florentino till igen och försöker, som kidsen säger nuförtiden, "haffa" Fermina.

Jag tyckte att boken blev bättre mot slutet, för det tog ett tag för mig att komma in i den. Många personer finns med i historien och den innehåller många och långa tillbakablickar, vilket kan vara förvirrande för någon som mig. Men den är fint skriven och intressant, så den får fyra flodbåtar av fem.

Inga kommentarer: