10 juni 2015

Inför sista mentorssamlingen

Det var den allra bästa av klasser , och det var den allra värsta. Det var visdomens klass, det var oförnuftets klass... 
Så i mitt första läraruppdrag ingick mentorskap, som jag kände mig sådär redo för när jag började på bygget. Jag menar, det var ju inte så länge sedan jag själv gick i nian, så jag undrade lite hur jag skulle klara av det hela. I början var kidsen svårflörtade, men någonstans under läsåret vände det där och jag måste säga att de har... grown on me. Jag tror jag kommer sakna dem.

Inga kommentarer: